Bländverkens mästare; Basileos II Bulgardödaren

2010/08/31 § 1 kommentar

Att använda sig av bländningen som en medeltida tortyrmetod var förekommande och vida utspritt i Östeuropa, Mellanöstern och Centralasien; även om perserna bör räknas som de stora innovatörerna i ämnet. De associationer som bländningstekniken må väcka i våra egna dagar har väldigt lite att göra med hur denna utövades som en medeltida tortyrmetod. Även om det fanns skillnader i utövandekonsten handlade tekniken främst om att sticka, eller alternativt skära ut ögonen på offret med alla tillbuds stående medel.

Frågan är om inte Basileos II, bysantinsk kejsare 976-1025, blev historiens främsta connoiseur på området. Uppenbart är i alla fall, om man får tro fablerna som berättas om denne man, att få har begagnat sig så väl av bländningstekniken.

Under sin långa regeringstid som bysantinsk kejsare låg Basileos mer eller mindre ständigt i fält och lyckades därigenom avsevärt utöka Bysans territorier, prestige och makt. Hans huvudsakliga antagonist var bulgarerna, anförda av sin äregiriga monark Samuel, vilka alltsedan folkvandringstidens högsommar utgjort en nagel i ögat på Bysans, och vid ett flertal tillfällen hotat själva Konstantinopel.

Kriget mot bulgarerna, som länge böjande fram och tillbaka, fick enligt utsago sin definitiva vändpunkt i och med slaget vid Kleidon 1014 som slutade med en fullständig bysantinsk seger. Av de 15 000 bulgariska krigsfångarna skonades, på Basileos begäran, bara var hundrade från obehaget att få sina ögon utstuckna. Enligt sägnerna tvingades sedan de oskadda bulgarerna att vardera, genom att bilda långa kedjor, leda hem 99 blinda medkämpar till sitt hemland. Därav Basileos epitet ”bulgardödaren”. Den förfärade bulgariska tsaren ska ha avlidit i ren bestörtning efter nederlaget vid Kleidon.

Basileos seger och dristiga handlande innebar att det skulle dröja tills 1185 innan bulgarerna återigen på allvar kunde hota det bysantinska kejsarriket. Den som anser att tortyr är en kontraproduktiv metod som inte tjänar sina syften bör således därför ägna Basileos II en tanke.  

Mer eller mindre samtida med Basileos II var Stefan I (997-1038), Ungerns första krönta konung och sedermera helgonförklarad, en annan stor entusiast av bländningstekniken. Även om denne var vida beryktad för sin fromhet och gudstrohet så tvivlade han inte ett ögonblick på att 1031 låta sticka ut ögonen på sin konspiratoriskt lagda kusin Vazul. Stefans fantasi avgränsade sig emellertid inte bara till bländningens förträffliga konst, utan han lät dessutom sina sekundanter hälla smält bly i sin redan invalidiserade kusins öron.

I Stefans fall fungerade trots allt bländningstortyren sämre. Även om Vazul definitivt blev röjd ur vägen så skulle dennes anförvanter så småningom bestiga den ungerska tronen.

Annonser

Taggad: , , , ,

§ Ett svar till Bländverkens mästare; Basileos II Bulgardödaren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Bländverkens mästare; Basileos II BulgardödarenLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: