Med Gud och uppdruckna flaskor i 1600-talets Sverige

2010/11/01 § Lämna en kommentar

Idag har många av oss antagit en romantiserad bild av den svenske 1800-tals bonden som en hårt arbetande, kraftfullt alkoholiserad man som, vid sidan av amerikadrömmar roade sig med slagsmål och dans under marknadsdagarna. Och nog söp den svenske bonden, 1826 räknade man med att brännvinskonsumtionen uppgick till hela 46 liter per person. Bilden av 1700-talets supande har däremot, genom Bellmans epistlar, en mer urbaniserad karaktär. Åtskilliga är de av nationalskaldens verk som utspelar sig på någon av Stockholms talrika krogar.

1600-talets landsortssupande är mindre omtalat trotts den intressanta kontext det frodades i. Lutheranismen, karolinska enväldet och den militariserade staten står i skarp kontrast till det ohämmade supandet. I och med reformationen förändrades gudstjänsten. Åhörarna skulle nu i god och disciplinerad ordning lyssna till den, numera, statliga ämbetsmannens predikan som i sin tur inte sällan sökte hamra in lutheransk disciplin och en acceptans för den absoluta staten och de otaliga krigen.

Men ingen disciplin i världen kunde hålla svenska folket borta från flaskan, åtskilliga är de fall som gick till domkapitlet om berusade besökare. Fyllan i samband med kyrkobesöken hörde samman med det enkla faktum att man arbetade mycket hårt under veckan och ville ha lite kul på kvällen före och under själva vilodagen. Till detta kom att byarna ”sprängts” allt sedan medeltiden och att det var relativt långt till grannar och bekanta varför söndagarna blev en naturlig dag för allhanda socialisering. Före och efter gudstjänsten fick man chans att skvallra om de senaste skandalerna, inte sällan på krogen som ofta var strategiskt placerad i närheten av kyrkan.

Särskilt vid högtider var det naturligt att man söp till det extra mycket. Det var av den anledningen inte ovanligt att man vid barndop hade utsett reservgudfäder då risken var överhängande att gudfadern söp så till den milda grad att ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle anförtro honom att hantera ett spädbarn. Också i normalfallet orsakade alkoholen frekventa störningar av gudstjänsten. Gubbar somnade, yngre sprang ut för att spy och vildsinta slagsmål bröt ut på kyrkogården.

Andra fylleupptåg var av mer humoristisk art, domkapitlet i Skara berättar om hur det hände att besökare tog med sig hundar in i kyrkan och i vissa fall kastade ned dem från läktaren med utsikten att chocka andra besökare. Förövrigt var skällande och pinkande hundar ett vanligt inslag i kyrkorna både i Skandinavien och övriga Nordvästeuropa. Förekomsten av ”kyrkohundar” behöver emellertid inte alltid vara kopplat till att dess ägare var berusade då det av gemene man inte uppfattades som underligt att en trofast tjänare också fick ta del av herrens ord.

Trots att de högre instanserna i kyrkans hierarki förfärades över bristen på disciplin och nykterhet förekom inte samma nitälskan för en högre lutheransk moral bland 1600-talets landsortspräster. Dessa bodde i närheten av sin flock, umgicks med dem och deltog i deras liv på ett intimt vis. Prästen var närmast lika beroende av skörden och naturkrafternas oberäkneliga vilja för sin överlevnad som bönderna då de senare försörjde prästen. Av detta förhållande kom att prästen i sin tur ofta söp lika mycket som övriga i bygemenskapen.

Livet på landsbygden har hittills utvecklats långsamt vilket kan illustreras genom några rader ur Astrid Lindgrens En fattig bonddräng:

”Jag är en fattig bonddräng och jag tuggar mitt snus, och när lördan kommer vill jag ta mig ett rus. Sen när jag blitt livad, vill jag tampas och slåss, vila hos en flicka vill jag också förstås. Sen så kommer söndan och då vill våran präst, att jag ska i körkan men då sover jag mest.”

Lurik rekommenderar; Göran Malmstedt Bondetro och kyrkoro

Annonser

Taggad: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Med Gud och uppdruckna flaskor i 1600-talets SverigeLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: