Anonyma Bondbrudar: om kvinnliga spioner under det Amerikanska inbördeskriget

2012/11/01 § Lämna en kommentar

Inte enbart generalers strategiska och taktiska skicklighet leder till segrar i krig, de är i hög grad beroende av underrättelser om fiendens förflyttningar och förehavanden. Under det Amerikanska inbördeskriget som rasade mellan åren 1861 – 1865 spelade spionerna  som vanligt en vital roll för både Unionens såväl som för de Konfedererade staternas krigföring. Anmärkningsvärt för ett krig under 1800-talet är att påfallande många av spionerna var kvinnor, åtskilliga av dem var dessutom svarta.

Harriet Tubman (1820? – 1913) föddes in i slaveri och utnyttjades främst som hushållerska på en gård i södern fram tills dess att hon lyckades fly sin lott till nordstaterna där slaveri var förbjudet. Under inbördeskriget tjänstgjorde hon som spion åt unionen och som sådan reste hon ensam över fronten vid oräkneliga tillfällen utan att åka fast. Bedriften blir inte minde om man betänker att svarta kvinnor endast med svårighet kunde röra sig fritt i södern utan att bli ifrågasatta. Till detta kom att Tubman led av narkolepsi som hon drabbats av efter att hennes tidigare ägare slagit henne i huvudet med en stor järntyngd.

Framförallt riktade Tubman in sin verksamhet på att skada sydstaterna ekonomiskt genom att befria sina i slaveri hållna systrar och bröder vilka förärade henne smeknamnet the Moses of her people. Hon byggde även upp ett stort nätverk av kunskapare i South Carolina som rapporterade till henne om fiendetruppernas förehavanden. Av alla Tubmans bedrifter är den mest anmärkningsvärda att hon var den första kvinnan i USA:s historia som planerade och ledde en militär operation. I juni 1863 ledde hon ett anfall med en svart bataljon och ett par kanonbåtar mot en av sydstaternas förrådsbaser. Efter kriget krävde hon 1 800 dollar i lön vilket hon förvägrades, istället fick hon hålla sig med en usel pension fram till sin död. USA höll inne med Tubmans pengar fram tills år 2003 då Hillary Clinton tog tag i saken och såg till att 11 750 dollar betalades ut till Tubmans släkt.

Harriet Tubman längst till höger

Harriet Tubman längst till höger

En annan svart kvinna som spionerade för nordstaterna var Mary Elizabeth Bowser (1839 – ?) som i likhet med Tubman hade varit slav. Hon befriades i hemlighet av hustrun till sin ägare efter det att herren i huset hade dött år 1843. Under krigets början arbetade Bowser med att utfodra tillfångatagna soldater från den norra sidan men snart insåg hon att krigsfångarna satt på en hel del värdefull information och under sina matrundor började hon därför att samla upplysningar och snart var hon i full färd med att förmedla dessa till de nordstaterna samt att planera och genomföra rymningar närhelst tillfälle gavs. I likhet med Tubman byggde även Bowser upp ett betydande nätverk av spioner som framförallt verkade i de konfedererade staternas huvudstad, Richmond. Det förefaller som om Bowser till och med hade spioner inne i Sydstaternas vita hus men i likhet med hennes liv efter kriget vet man i princip ingenting om detta.

 Elizabeth Bowser

Elizabeth Bowser

En av konfederationens mest notoriska spioner hette Maria Isabella Boyd (1844 – 1900), hon tillhörde en typisk aristokratisk sydstatsfamilj som var djupt involverad i inbördeskriget. Boyd inledde sin spionkarriär med att mörda en full fiendesoldat som enligt hennes memoarer: ”addressed my mother and myself in language as offensive as it is possible to conceive. I could stand it no longer […] we ladies were obliged to go armed in order to protect ourselves as best we might from insult and outrage” Vid tillfället i fråga var hon 17 år.

För att göra en lång historia kort; Boyd infiltrerad åtskilliga krigsläger, charmade officerare och agerade kurir över frontlinjerna. Hon blev snart mycket omskriven i nord där hon titulerades med en rad namn som andades fascination över den unga flickan som spionerade för motståndarnas räkning såsom La Belle Rebelle och The Rebel Joan of Arc. Boyd åkte fast flera gånger men lyckades undvika att hamna i fångenskap fram tills år 1863 då hon sattes i fängelse. Nedslagen var hon dock inte, det berättas att hon lät hänga en sydstatsflagga från sitt cellfönster.

 Elizabeth Bowser

Maria Isabella Boyd

Annonser

Taggad: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Anonyma Bondbrudar: om kvinnliga spioner under det Amerikanska inbördeskrigetLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: