Swing it, moralisten, swing it: Dansbanedebatten år 1941

2013/08/07 § 1 kommentar

En juniafton 1941 hade kyrkoherde Gustaf Grände i halländska Tvååker fått nog. Iklädd sin prästkappa äntrade han scenen på dansbanan i Bergsätra. Från sin upphöjda plats försökte kyrkoherde Grände ”få in ett ord av förnuft och besin­ning mellan danserna”. Hans ord drunk­nade i missnöjda rop från dansparen och orkesterns irriterade tillmälen. Kyrkoherde Grände gav sig emellertid inte utan fick handgripligen ledas ut från festplatsen av danssugna besökare och dansbanans ägare Arthur Andersson. Kyrko­herden visade sig dock vara en envis herrens tjänare och återkom flera gånger under resten av sommaren, vid ett tillfälle med representan­ter från barnavårdsnämnden som skulle få se, vil­ket eländigt och syndigt näste ortens dans­bana var.

Kyrkoherde Grändes agerande var kulmen på debatten om ungdomars nöjen som under några år rasat i Sverige. Även om frågan diskuterats i riksdagens båda kamrar av och till sedan 1932 var det en skrivelse från domkapitlet i Växjö med blivande ärkebiskop Yngve Brilioth i spet­sen som 1938 krävde att regeringen skulle utreda ”den nutida nöjesindustrins omfattning”. Domkapitlet var mycket bekymrat över ungdomens moraliska fostran. Farligast var den ”den fria dansen” som ”medförde en osund sinneshets, som kan ha påtagliga sedliga vådor”. Sedan länge var det kyrkans sak att vaka över befolkningens moraliska nivå, och en föreskrift från 1936 ålade domkapitlen att hålla ett vakande öga på just ungdomens fostran. Självfallet var det Växjö domkapitels sak att slå larm.

Korståget samlade fler under fanorna. Professorn i tyska Erik Wellander oroade sig djupt över oklippta manliga abiturienter, swingpjattarnas klädsel, tonårsflickors målade tånaglar och skränande kappsäcksgrammofoner. Läkarkåren ropade efter censur och Luthers katekes, och en västgötaläkare pekade på dåtidens goda exempel Nazityskland som han menade var på rätt väg i ungdomsfrågan. Olika lärarföreningar krävde regeringens åtgärder mot ungdomarnas dekadenta nöjesliv och fick medhåll av t.ex. Röda korset, nykterhetsorganisationer, manskö­ren från Fågelfors och Göteborgs Frisksportarklubb. Alla skrev de till regeringen.

1938 hade preventivmedel tillåtits, och många förfärade präster kunde berätta, hur begagnade ”gummin” låg strödda här och var runt dansbanorna på söndagsmorgnarna. Biskopen i Göteborg rapporterade, hur en församlingsmedlem funnit en kondom i sin dotters handväska. Dottern – som ”gick i stadens dyraste läroverk” – hade då ogenerat förklarat för sin mor, att det var bäst att själv ha med kondomer, då killarna tyvärr glömde det allt som oftast.

Regeringen sjösatte en utredning 1939 för att granska hur illa det var med landets ungdom. Utredningen skulle inte bli färdig förrän 1951, och under den långa väntan hann debatten dö ut. Andra världskriget, freden och efterkrigsfrågor fick företräde framför farliga ungdomsnö­jen. Ut­redningens delbetänkande från 1945 visade att ungdomen lade tämligen liten tid på nöjen. Mest tid tillbringade de inom föräldrahemmets väggar eller inom någon ideell verksamhet. Alice Babs kunde alltså fortsätta sjunga swingens lov med ohöljd glättighet.

Lurik rekommenderar: Frykman, Jonas, 1988: Dansbaneeländet. Natur och kultur.

Luriks spökskrivare: David Nilssondansbanor

Annonser

Taggad: , , ,

§ Ett svar till Swing it, moralisten, swing it: Dansbanedebatten år 1941

  • Göte >>Johansson skriver:

    Långt senare, 1960, gick jag och ”läste för prästen” och konfirmerades av just Gustaf Grände. Jag har alltså träffat honom personligen många gånger och även yngste sonen Svante som ju senare blev motståndsman i Argentina. Gustaf G var alltid en mycket bestämd och vältalig man och hade alltid åsikter om hur saker och ting skulle vara.
    En sak som jag aldrig fått ett svar på är Gustaf G:s ursprung. Vad ”alla” i tvååker med omnejd ”visste” var att han var en ”oäkta” son till Gustav Vi Adolf. Och den som träffat Gustaf G och hört hoinom tala kunde inte undgå att märka likheten med Prins Bertil. Nästan som en äldre kopia av prins Bertil. Grände sa aldig sjäv något om sin härkomst. Han lär ha vuxit upp på ett barnhem i alla fall. Man kan ju lätt inse att ett barnhemsbarn i början av 1900-talet inte skulle getts möjliget att studera till präst om inte det funnits pengar bakom.
    Är detta inte något för någon historiker att gräva i ??

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Swing it, moralisten, swing it: Dansbanedebatten år 1941Luriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: