Nu blommar löken: Den nederländska tulpanbubblan

2013/08/11 § 3 kommentarer

I Nederländerna under 1630-talet ägde en av historiens första spekulationsbubblor rum (de ekonomiska historikerna tvistar om det inte har förekommit ”bubblor” tidigare) i det lilla låglänta landet. Orsaken till de vilda spekulationerna var någonting så bräckligt som tulpanlökar. På 1600-talet drabbades den nederländska överklassen av vad som kallats ”tulpanmani” vilket drabbade dem lika hårt som vilken ”guldfeber” som helst.

Tulpanen kom till Europa via Österrikes ambassadör, Ogier de Busbecq, i Konstantinopel. Han skickade de första tre tulpanlökarna till sina vänner i Wien år 1554. En konserverade den i socker, den andre åt upp den med salt och olja men den tredje, en professor, planterade sin. Professorn blev genast förälskad i blommorna så han tog med ett par lökar som han planterade utanför sitt universitet i Leiden och därifrån spreds tulpanen till Amsterdam där de skulle orsaka masshysteri bland de välbärgade handelsmännen.

Men det tog lite tid innan tulpanmanin spred sig. Den gode professorn försökte sälja några lökar – och även om folk gillade dem – tyckte man att de var för dyra. Så kom det sig att en ljusskygg figur en natt bröt sig in hos professorn som och stal lökarna vilka han sålde för ett för honom bra pris.

Nederländernas rikedom var helt och hållet beroende av utrikeshandeln. Pengarna strömmade in genom det Nederländska Ostindiska kompaniet och lyxkonsumtionen ökade stadigt. Samtidigt fick man på allvar upp ögonen för tulpanen som inte liknade någon annan blomma man tidigare hade sätt med sina otaliga färgkombinationer. Just färgkombinationerna tycks ha varit den starkast bidragande faktorn till den prisutveckling som skedde, på grund av dessa började det gå mode i tulpaner och de rika holländarna kunde inte motstå den status det gav att äga tulpaner och matcha dessa med sina kläder.

Därmed var spekulationsivern igång. Snart dök möjligheten upp att köpa optioner i tulpanlökar. Det fungerade genom att en köpare och säljare kom överens om ett framtida pris på ett parti lökar som ännu inte fanns. När lökarna väl levererades betalades det uppgjorda priset oavsett prisutvecklingen på marknaden, köparna spekulerade således i ökad prisutveckling snarare än i tulpaner.

År 1623 blev sorten Semper Augustus uppmärksammad första gången när den såldes för svindlande 1000 Gulden, men det var bara början. Priserna gick spikrakt uppåt fram till det hysteriska året 1636. Vid den tiden kunde man köpa en fin villa i ett av Amsterdams mest exklusiva kvarter för en enda Semper Augustus-lök. Priset för en sådan villa var annars ca. 10 000 Gulden. Samma år betalade en köpman två laster vete, två laster råg, fyra oxar, åtta grisar, tolv får, två tunnor vin, fyra tunnor öl, två lådor smör, tusen pund ost och en kanna silver för en tulpanlök.

I februari år 1637 sprack bubblan. Man hade samlats till auktion och förrättaren inledde hoppfullt men av någon anledning bjöd ingen eftersom priserna nu var så svindlande att man helt enkelt inte vågade bjuda och de flesta etablerade spekulanterna var redan belånade upp över öronen. Nu utbröt panik och många personliga tragedier följde. Spekulanter satt fast med optioner som de fick betala hiskeliga summor för och rättsprocesserna haglade när den ene floristen stämde den andre i hopp om att undvika ruinens brant.

Satir över tulpanmanin. När krisen var ett faktum producerades nidbilder över de av tulpanmani drabbade. Ovan liknas de vid dumma apor.

Satir över tulpanmanin. När krisen var ett faktum producerades nidbilder över de av tulpanmani drabbade. Ovan liknas de vid dumma apor.

Annonser

Taggad: , , , ,

§ 3 svar till Nu blommar löken: Den nederländska tulpanbubblan

  • Renovatio Mundi skriver:

    Jag gillar verkligen målningen med aporna. Kommer bland annat att tänka på Herri met de Bles suggestiva målning ”Krämare plundrad av apor” vilken också den med fördel kan förstås som en allegori över borgerlighetens blinda tilltro till marknadskrafterna. Vem har förresten gjort målningen? Är det månne någon inom konstnärsklanen Bruegel?

  • Renovatio Mundi skriver:

    Där ser man! Måste faktiskt erkänna att jag först trodde det var Jan Brueghel den äldre som målat tavlan och inte hans mindre kända son med samma namn. Tittade som hastigast igenom Wikipedias artikel om Jan Brueghel (II) och hittade då ett riktigt fint släktträd där det pedagogiskt redogörs för alla släktförhållanden inom den mäktiga konstnärsklanen. Intressant nog visade det sig att även David Teniers den yngre – det vill säga den otvetydigt främsta av alla ”apmålare” – var ingift i familjen. Flera av den senares satiriska verk, där apor bland annat hänger sig åt spel och dryckenskap, kan nog hjälpa till och förklara själva andemeningen i Jan Brueghels helt fantastiska målning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Nu blommar löken: Den nederländska tulpanbubblanLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: