Klädsamt kontrollsamhälle: Förbjudet mode i det Tysk-romerska riket

2014/06/19 § 2 kommentarer

Medeltidens feodala samhällsstruktur byggde på kontroll och upprätthållandet av den sociala indelningen av befolkningen i de tre stånden: laboratores, oratores och bellatores, de som arbetar, ber och krigar. Kungen själv agerade som en stabiliserande faktor som utsedd av Gud vidmakthöll ordningen och därigenom även bevarade freden inom riket. I kölvattnet av pestens härjningar under det sena 1340-talet kom det här systemet att brytas upp då det blev brist på arbetskraft och bönderna kunde ställa villkor. In i det längsta försökte man hålla bönderna i schack i enlighet med feodalismens logik om en gudomlig ordning. I England proklamerades det att varje stånd skulle klä sig på ett visst vis, en bonde var en bonde och det skulle minsann synas även om denne nu skulle ha betalt för tidigare oavlönat dagsverke.

Den här typen av påbud dog inte ut med medeltiden. Pesten drev skoningslöst utvecklingen i England framåt vilket ledde till att klädkoden försvann. På andra platser levde däremot systemet kvar (framförallt i Östeuropa) en lång tid och i delar av det Tyskromerska riket försökte man tvinga folk att klä sig som det anstod sig en bit in på 1800-talet.

I Tyskland stiftades mellan mitten av 1200-talet och år 1816 över 1300 lagar som bestämde hur folk skulle klä sig för att hindra de lägre klasserna att lägga sig till med den status och respekt som endast tillkom de högre klasserna men också för att hålla lönerna under kontroll. Om de lägre klasserna endast behövde bära billiga kläder skulle man lättare kunna kväsa krav på löneökningar men också gynna inhemsk produktion av kläde på så vis att man tvingade folket att endast bära kläder producerade hemmavid.

Inte sällan var det kvinnor som drabbades hårdast av de här lagarna och det var inga stora utsvävningar som krävdes för att myndigheterna skulle reagera. År 1708 blev en skräddarhustru beordrad att sluta bära sin halsduk som uppenbarligen ansågs antingen för stor eller för pråligt. Även män drabbades. År 1662 hade sonen till en enkel vävare lagt sig till med ovanan att bära ett par riktigt vida byxor vilket var i strid med hans sociala ställning. En lokal domare förklarade att om han drog på sig ”otyget” igen skulle de konfiskeras.

Det var inte ovanligt att böter utdömdes för att bära otillåtna kläder men detta hindrade inte folket från att bära det de tyckte var fint om de hade råd att göra det. I fallet med halsduken vägrade skräddarhustrun att ge med sig trots upprepade varningar samt en predikan under söndagsmässan som specifikt tog upp det felaktiga att bära stora halsdukar. Den stolta ägarinnan till halsduken fortsatte emellertid att uppstudsigt låta sin hals värmas av det oönskade plagget vilket föranledde att fallet drogs inför tinget.

Väl på de åklagades bänk beordrades kvinnan att förklara varför i herrans namn hon bar en sådan halsduk varpå hon försvarade sig med att den var en present och att andra minsann också bar lika stora halsdukar. Försvaret misslyckades och hon dömdes till böter motsvarande fyra dagslöner för en vävare.

Modeller av ordentligt klädda bönder

Modeller av ordentligt klädda bönder

Annonser

§ 2 svar till Klädsamt kontrollsamhälle: Förbjudet mode i det Tysk-romerska riket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Klädsamt kontrollsamhälle: Förbjudet mode i det Tysk-romerska riketLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: