På gästabud med Blair och Berlusconi: Hur Göran Persson underminerade den brittiska vinindustrin

2014/09/12 § 3 kommentarer

När Storbrittannien stod som värd för ett prominent EU-toppmöte år 2005 ansåg värden, Storbritanniens premiärminister Tony Blair (1997-2007), att de välbeställda digniteterna skulle förfriskas med det finaste den gryende brittiska vinindustrin hade att erbjuda; vitt vin från Wales och vinägerosande rödvin från södra England. Utskänkningen föll långt ifrån alla av de högborna gästerna på läppen.

Den som till synes hade allra svårast att hinka i sig av härligheten och hålla god min var ingen mindre än Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson (1996-2006). Sybariten Persson gjorde sitt yttersta för att inte avslöja sin aversion gentemot det brittiska vinet men var vid ett tillfälle tvungen att ursäkta sig för att besöka toaletten.

Mest road av Perssons vämjelse var ingen mindre än Italiens jovialiske premiärminister Silvio Berlusconi, inte heller han en stor beundrare av den brittiska vinindustrin. Till Berlusconi anförtrodde Persson diskret att han ansåg det brittiska vinet otjänligt för mänsklig konsumption. Efter mötet deklarerade den spetsfundige italienaren, själv en vinkonnosör av rang, att han ämnade skicka sin svenska kollega ettt antal flaskor cabernet sauvignon av toppkvalitet producerad på hans egna vingårdar för att lindra dennes lidande. Naturligtvis retade Berlusconis PR-kupp gallfeber på de brittiska värdarna i allmänhet och Storbritanniens vinproducenter i synnerhet.

Sybariten Silvio Berlusconi.

Sybariten Silvio Berlusconi.

Berlusconi höll verkligen sitt löfte och skickade Göran Persson 24 flaskor av sitt favoritvin (inför internationella journalister skämtade den italienska premiärministern om att mer än 24 flaskor hade ansetts vara korruption och något sådant skulle ju naturligtvis inte han, Berlusconi, kunna drömma om att göra sig skyldig till).

I Sverige orsakade Berlusconis gåva konsternation. Hade Persson godtagit denna privata gåva i egenskap av stasminister hade han, enligt gängse svensk praxis, blivit anklagad för att ha tagit emot en muta. Nu var Persson, vis av erfarenhet, intelligent nog att inte gå i den fällan. Till syvende och sist fick inte den svenske statsministern njuta nämnbart av sin italienska kollegas sinakadus, istället hamnade de 24 exklusiva vinflaskorna i regeringskansliets ägo och användes, liksom liknande gåvor, vid representation. Det är alltså inte alltid särdeles flottigt att vara svensk statsminister.

Till följd av Berlusconis tilltag blev hela episoden internationellt nyhetsstoff och skadade en redan vingklippt brittisk vinindustri i märgen.

De inte så  såta vännerna Tony Blair och Göran Persson.

De inte så såta vännerna Tony Blair och Göran Persson.

Annonser

§ 3 svar till På gästabud med Blair och Berlusconi: Hur Göran Persson underminerade den brittiska vinindustrin

  • A K Petterson skriver:

    Persson är en notorisk träbock! Nog tusan hade han kunnat förtära denna brittiska dryck utan åthävor. Så vämjeligt har det väl inte kunnat vara… Personligen skulle jag mycket gärna ha velat svalka min strupe med detta vin. Emellertid var undertecknad icke inviterad, ha! Mycket underhållande historia, och jag tackar för densamma.

  • Halsingen skriver:

    Var orsaken till Perssons antipati den samma som när Sverige annars brukar krocka med resten av Europa?

    En bra artikel av historikern Sidsel Eriksen i Scandia – Tidsskrift för Historisk Forskning om varför Sverige sticker ut:
    http://cts.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/article/view/972

    • lurikblogg skriver:

      Tyvärr får vi nog tillstå att anledningen till Perssons vämjelse är något oklar i ett bredare kulturhistoriskt perspektiv – reaktionen syntes snarast personlig. Klart är iallafall att det var Perssons reaktion på det brittiska vinet – behovet av att ”uppsöka toaletten” – som Berlusconi fann underhållande, och således förebådade PR-kuppen. Det ryktas om, via luxemburgska omvägar, att flertalet övriga dignitärer inte ens hade hyfsen att halsa i sig det brittiska vinet medan Persson, å andra sidan, åtminstone gjorde ett tappert forsök. Den egentliga orsaken får dock erkännas vara höljd i dunkel. Kanske framtida memoarer kommer att ge klarhet I frågan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande På gästabud med Blair och Berlusconi: Hur Göran Persson underminerade den brittiska vinindustrinLuriks Anakronismer.

Meta

%d bloggare gillar detta: