Ammor och Amor: Kronprins Gustav (IV) Adolfs bröstmani

2015/01/28 § Lämna en kommentar

Den 1 november 1778 ringde Storkyrkans klockor för fulla muggar och på Stockholms gator och torg rådde nära nog karnevalsstämning; för första gången på över sextio år hade Sverige begåvats med en nyfödd arvfurste, den blivande Gustav IV Adolf (1778-1837).

Födelsen och uppfostran av en blivande regent en statsangelägenhet – endast det bästa var gott nog åt den lille kronprinsen. Den stolta fadern, Gustav III (1746-1792), var som bekant en vän av upplysningen, varpå sonen skulle uppfostras i enlighet med den nya tidens allra modernaste hugskott. Idéerna uppmuntrades inte minst av Gustavs kusin i det fjärran Ryssland, Katarina II (1729-1796), som brevledes lade sig i stort och smått som gällde den svenska kronprinsens uppfostran. Särskilt som hon själv ivrigt experimenterade med upplysningsidéerna på sin egen lille sonson, den blivande Alexander I (1777-1825).

Nå, långtifrån alla av upplysningens uppfostringsideal var okontroversiella ens under 1770-tal. En av de metoder som ordinerades – Gustav III var givetvis en varm anhängare av densamma –  innebar bl.a. att den kungliga babyn dagligen tvingades att utstå iskalla bad som följdes av att kroppen, och i synnerhet hjässan, gnuggades med isbitar. Vidare gjorde upplysningsidealen rådande att den blåblodiga avkomman skulle förberedas för sitt gudagivna uppdrag som regent genom att konversera och umgås primärt i sällskap med vuxna, och då helst karlar. Följden blev att den lille kronprinsen under barndomsåren i princip helt saknade jämnåriga kamrater. Inte undra på att den blivande konungen redan i tidig ålder led av periodvis melankoli och defaitism.

Till faderns, d.v.s. Gustav III:s, besynnerligheter hörde också att han bokstavligen tycktes tro att fosterlandskärleken kom med modersmjölken. Sålunda dög inte vilken amma som helst åt den unge kronprinsen, utan denna skulle härstamma från Dalarna – det ur Gustavs synpunkt mest fosterlandsivrande och kungavänliga landskapet (Gustav III hade som bekant läst sin Peder Swart och hyste en gränslös beundran för Gustav (I) Vasa).

Gustav IV Adolf som barn.

Gustav IV Adolf som barn.

Valet föll på en ymnig bondhustru vid namn Lisbeth Månsdotter, bördig från Tuna. Månsdotters sinkadus blev en källa till enorm stolthet i bygden och domhavande i Dalarna rimmade följande rader:

”Välkommen käre prins! Du bådar sälla tider. Om Tuna bygd ibland av missväxt hunger lider; Du då ej glömma lär, och det är just vår tröst, Att du din föda fått av Tuna-kullans bröst.”

Redan 1779 fick dock Lisbeth ge plats åt en viss Greta Göransdotter, också hon bördig från Dalarna. Greta hade dock den, ur Gustav III:s synvinkel, storslagna meriten att hon kunde påräkna släktskap med Anders Persson från Isingsby, alltså samme Anders Persson som hade räddat Gustav Vasa från danska lönnmördare.

Livet som kronprinsens amma var annars inte alltid så händelsefattigt som man annars kan tänkas tro. I juli 1779 drabbades nämligen Greta av kolik, vilket fick mjölken i hennes bröst att bli skämd. Efter en grundlig läkarundersökning och påföljande förhör framkom det att den arma amman varit med om ett kärleksäventyr – någon av kammarlakejerna misstänktes för att ha förlustat sig med henne. En smärre, om än snaskig, hovskandal var därmed ett faktum. Resultatet blev i vilket fall som helst att en städerska fick kallas in för att suga ut den dåliga mjölken ur Gretas bröst.

I januari 1780 bestämde man att tiden var mogen för kronprinsen att vänja sig av vid bröstet. Sålunda målades Gretas bröst svarta och vårtgårdarna ströks med berberis och andra sura safter för att tvinga lillprinsen att ge upp mjölken för gott. Tydligen föll experimentet väl ut. Den lille gossen uppges ha fått ”tårar i ögonen och sorgen i hjärtat”.

Greta Göransdotter sändes därefter tillbaka till sina arkadiska hembygder i Dalarna och kunde glädja sig åt diverse konungsliga presenter och en donation på en ansenlig mängd frälsejord. Det hela var ett sätt för Gustav III att tacka Göransdotters släkt för de tjänster den gjort den svenska monarkin genom historien.

Gustav III (t.v.) tillsammans med sin danska drottning Sofia Magdalena och den lille sonen, blivande Gustav IV Adolf.

Gustav III (t.v.) tillsammans med sin danska drottning Sofia Magdalena och den lille sonen, blivande Gustav IV Adolf.

 

Var befinner jag mig?

Du tittar för närvarande i arkivet för januari, 2015Luriks Anakronismer.