Juvelen och Axelmakterna; Subhas Chandra Boses kamp mot det Brittiska Imperiet

2011/04/05 § Lämna en kommentar

Indiens frigörelse från det brittiska imperiet brukar framställas som ett skolexempel på ickevåldsprincipen samt demonstrera det passiva motståndets överlägsenhet gentemot mer handlingskraftiga alternativ. Alla Indier var dock inte överens med Mahatma Gandhis (1869 – 1949) pacifistiska principer, i synnerhet inte Subhas Chandra Bose (1897 – 1945?): bengalisk politiker, ledare för kongresspartiet INC, och grundare av All India Forward Bloc) som valde att bryta med Gandhi och INC för att i stället bekämpa britterna genom en ohelig allians med Nazityskland och Japan.

Redan under det tidiga 1930-talet var Bose ett irritationsmoment för den brittiska kolonialmakten och flera gånger blev han gripen för uppvigling mot imperiet. När väl kriget bröt ut i Europa 1939 såg Bose sin chans att frigöra Indien (juvelen i den Brittiska kronan) genom att alliera sig med Storbritanniens fiende Tyskland.  På så vis skulle det nazistiska Tyskland komma att spela en viss roll i Storbritanniens beslut att ge upp kolonin 1947.

Bose kom första gången i kontakt med tyska agenter då han drev en kampanj för en indisk bojkott av kriget. De tyska spionerna såg potential i denne våldsbenägne patriot och organiserade hans flykt från Calcutta där han hölls fänglsad. Flykten blev dramatisk i bästa Bollywoodstil.  Abwehr-agenterna försåg  Bose med en falsk identitet och allehanda färdmedel, bland annat en åsna. Tack vara detta  lyckades han ta sig förbi alla sina fiender hela vägen till Kabul varifrån han fick hjälp av sovjetiska agenter (Molotov-Ribbentrop-pakten hade ännu inte brutits) att ta sig vidare till Berlin.

Väl i Tyskland övertalade Bose Hitler om att tillfångatagna indiska soldater skulle överföras till honom för att utgöra basen i en ny antibrittisk armé, en idé som gillades av Hitler som gav sitt bifall. Snart var även de japanska militärledarna införstådda med planen och dessa hjälpte Bose tillbaka via en ubåt till Indiens gräns. Snart stod den vapenskramlande ledaren i spetsen för den 40 000 man starka nybildade Indiska Nationalarmén. Inför trupperna klargjorde han sitt syfte: ”Vårt uppdrag är inte över förrän våra överlevande hjältar håller sin segerparad på det brittiska imperiets grav, till Delhi!”

Hitler var förtjust och hoppades nog att nationalistarmén med hjälp av japanerna skulle bli ett präktigt brittiskt magsår. Det hela rann dock ut i sanden trots att man slogs sida vid sida med japanerna, bland annat deltog man i erövringen av Burma. Bose fick inte långt senare ångra sitt val av vänner då han under okända omständigheter försvann. Enligt officiella japanska uttalanden ska han dött i en flygplanskrasch 1945 på väg till Tokyo men ingen vet säkert.

Det är dock möjligt att denne patriot, numera betraktad som nationalhjälte, trots allt kom att spela en avgörande roll i frigörelsen. När den brittiske premiärministern Clement Attlee svarade på frågan om varför man givit upp imperiets juvel lade han stor vikt i sitt svar vid de skador Boses förehavanden åstadkommit före och under kriget.

Lurik Rekommenderar: Marshall Getz. Subhas Chandra Bose: A Biography. McFarland & Company. 2002.

Landsförrädarnas skyddshelgon; hur Quisling gick från Fører till skällsord

2011/02/05 § Lämna en kommentar

Såsom Vidkun Quislings levnadsöde vittnar om tarvas det bara ett smärre landsförräderi för att bli utnämnd till Nordens mest hatade man i modern tid. Den forne norske Førern och ledaren för det nazistiska Nasjonal Samling var inte bara hjärtlig avskydd utan har dessutom, likt en 1900-talets Herostratos, lyckats berikliga flertalet europeiska språk till vilka han har lånat sitt namn.

I likhet med sin koleriske italienska kollega, Benito Mussolini, var Vidkun Quisling i själva verket en desillusionerad socialist som graviterat till extremhögern. Under 1920-talet var den unge Quisling verksam i Sovjetunionen där han var Fritjof Nansen behjälplig med att rädda livhanken på svältande sovjetryska bönder. Intrycken av pardonlös Stalinisering och tvångskollektivisering fick dock Quisling att överge alla kommunistiska sympatier och istället vända sig till den gryende politiska rasismen. I sin självbiografi, publicerad 1929, presenterade han sig således som ”av nordisk ras”, och om sin ryskfödda hustru Maria skrev han att hon var ”russerinne av dinarisk-nordisk avstamning”.

Väl tillbaka i Norge grundade Quisling tillsammans med en samling likasinnade det extremnationalistiska och anti-Semitiska partiet Nasjonal Samling, som inom kort fick NSDAP och Adolf Hitler som förebilder. Mellan 1931-33 tjänade dessutom Vidkun Quisling som norsk försvarsminister i Bondepartiets regering. Den hetlevrade Quisling, som inte höll inne med sina politiska ståndpunkter, blev dock snart så komprometterad att han utsattes för mordförsök och tvangs lämna regeringen.

Vidkun Quisling var emellertid inte bara en omstridd politiker utan också, enligt egen utsago, en oförstådd filosof. Som sådan sökte han utforma en ”universistisk” förklaring till människans tillvaro i universum, inom ramen för vilken han med slitna klichéer förvirrat formulerade en teori om att kristendom och naturvetenskap kunde amalgameras och därmed uppnå ”en högre universell enhet”.

Det var emellertid till följd av den statskupp han iscensatte den 9-12 april 1940 i samband med Tysklands invasion som bidrog till att göra personen och begreppet ”Quisling” känt och allmänt bespottat i hela Europa. Till följd av sitt landsförräderi blev denna Hitlers ödmjuka tjänare förlänad titeln som norsk ”Fører”, men kom samtidigt för all framtid att indirekt göra sitt goda namn synonymt med en femtekolonnare. Winston Churchill var bland de första att lansera den nya termen för att helt oförblommerat förråda sitt land då han strax efter den norska statskuppen i sedvanlig stil brummade om: ”the vile race of Quislings, which will carry the scorn of mankind down the centuries”.

Efter det Tredje Rikets och Nasjonal Samlings fall fängslades den allt annat än ångerfyllda f.d. Førern och avrättades genom arkebusering den 24 oktober 1945 efter en rekordsnabb och allt annat än rättvis rättegång.

Vidkun Quisling och Adolf Hitler

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade Andra VärldskrigetLuriks Anakronismer.